Fortfarande genomrudis!

Jaha ja, ja jag håller fortfarande på med exakt samma olidliga inlämningsuppgift som tidigare - skillnaden är bara nu att jag faktiskt försöker prestera något - jag lovar! Nästan klar är jag också.

Annars är jag precis lika galet korkad som jag brukar vara vid den här tiden på året... jag kunde inte låta bli utan sökte på kul inte mindre än 6 kurser... *skruvar på mig* ... jo jag veeet att det kan ha varit lite onödigt men dom var ju så kul! =)

Jag MÅSTE ju inte gå på dom bara för att jag har sökt dom?!

Det finns massor med saker jag borde göra i stället för att sitta här, t.ex; jobba på mina numera båda jobb, lämna böcker på Carolina, handla kläder till Lilla Loppan, träffa alla vännerna, söka fler jobb!
Ta itu med min personliga utveckling.... det skulle jag absolut behöva sätta igång med...
Tur att jag har resten av livet till allt det här! =D

torka

Hur jäkla roligt kan det vara egentligen?
Hur i helsike hopplöst svårt ska det vara för en ärtans liten viol, som mig själv, att fatta vad den jä****a sk***tboken försöker tala om för mig? Jag bara undrar - hur rudis får man bli?

Jag ska genom den förpäpplade boken, jag ska, jag ska!
Om en vecka smäller det - då ska allt vara klart! Allt som ligger och skräpar efter det är en liten sketen inlämningsuppgift om textanalys, det borde gå i en handvändning. Jupp.

Men det häääär... *suck* ...
Det är då jäklar så mycket roligare med nätpoker!

Lördag - nedräkning!

Vi dukar inuti våra huven...

Det är mäkta snyggt på borden och i lokalen - iaf här inne! *Pekar på knoppen* =)

Färg är ett underskattat festtema och turligt nog är höstfärgerna fantastiskt vackra - om man bara bestämmer sig för att titta på dem.. inte bara i september och oktober alltså.

Vi har pysslat och limmat med kräpp-papper på massvis med ljuslyktor - ett äkta vuxendagis i vårt kök allstå!!

Nu ska vi sätta oss och peta runt i bordsplaceringarna... snacka om evighetsjobb....*pustar lite* Annars blir här nog en folköl och en fåtölj en liten stund - mys!

Redan November!

Jag sitter här med inlämningsuppgifter - 2 stycken ska jag skriva, på vardera 4-5 sidor - och en tenta på ca 10.. innan den 14/11.

Ny kurs börjar på tisdag och böckerna har jag inte ens sett röken av än, de finns nämlingen inte i bokshopen än... så mycket för den framförhållningen alltså.

Jag har dock skrivit ut alla seminarieuppgifterna och det är nog ganska bra. Det är ett snabbt sätt att få lite översikt över hur kursen kommer att se ut... det kommer att bli vansinnigt mycket att läsa - nästan mer läsa än skriva och mycket mer förstå och argumentera än att briljera i PM... Och jag som nästan bara kan ordbajsa i evigheters evighet på burken... siiiten! Nu måste jag ju BEGRIPA vad jag snackar om också!! ??

Kalkylering...Affo... Miffo?

Mjölken är slut och det innebär att jag måste handla mer om det ska bli något kaffe, utan kaffe kan jag förmodligen inte tänka en endaste rak liten tanke... näe, inte ens en krokig liten stackare kan jag prestera idag - utan en slurk eller två alltså.

I företagsekonomin förkortas de flesta begrepp på ganska o-självklara sätt och ett som absolut borde förkortas på ett sätt enkelt sätt är "totalomkostnad" - till "Tok", det är iaf min tanke. Det gör det inte men om det gjorde det skulle jag kanske minnas det och kunna använda mig av det. Räkna med Tok!! Däremot finns "Affo" som låter skojigt likt "Miffo" och det är ju kul, alltid något!

Jag har papper och böcker i travar omking mig, jag befinner mig åter i cirkelns mitt och har lixom byggt ett röse runt mig av allt som tillhör den här distanskursen som sägs gå på HALVFART. Det är för oss som är dubbelt så tröga som den vanliga djäknen.... *muttrar* ... varför finns det inte en mottagning dit diskalkylektiker och sifferallergiska kan vända sig och få lite råd och stöd i livet? Det är ju så orättvist att alla andra fattar vad de sysslar med!

Mannen har kommit på att det vanligtvis är något av en fördel att ha ringar när man gifter sig, visste ni det? Det sägs att man ska handla sådana INNAN själva ceremonin... så vi ska gå och titta på sånna idag.

Bah!

Sveriges absolut mest av alla intressanta, spännande och helt livsavgörande nödvändiga lilla sjungande lärka är åter i landet för att tala om för oss just hur intressant han är. Precis som de andra gångerna kommer han nog att yla om komplotter och så, vilken självlysande världsstjärna han är osv. Jag är redan trött på den lilles storhetsvansinne.

Jag kan begripa att man blir frustrerad, arg och ledsen av att känna sig oskyldigt anklagad – men därifrån till att oavbrutet gnälla och yla för allt och alla, anklaga alla omkring och att helt utan självinsikt bränna alla sina skepp (av sympatier från folket) – det är baaaara tröttsamt.

För min del gör det inget om han får sitta inne tills han lär sig att den som skränar högst inte alltid får den uppmärksamhet den förväntar sig. Ödmjukhet är inte samma sak som lepra!
Jag hade ett flertal sånna killar i min klass när jag växte upp, vrålapor som stal allt utrymme och som kvävde alla andra genom att tvinga till sig allas ögon. Vi hatade dem. Jag hatar dem fortfarande.
Pajasen Tito drar snart igång cirkus nr 3 med ”hjärtsvikt”, bevis för att åklagaren ”leder en konspiration”, anklagar alla inblandade för att vara knarklangare, obligatoriska svimningsattacker och så vidare.

Huruvida han är skyldig till de formella anklagelserna tänker jag inte spekulera i… utom genom att torrt påpeka att det faktiskt inte gäller en enstaka anmälan, hur troligt är det att bli anklagad för två så snarlika brott av så närstående personer?

Tydligen tar semestrar slut!

Hur går det till?
Vad var det för ett förpäpplat snille som kom på att man ska börja jobba - igen??!! Får man inte ledigt för att man behöver vila upp sig och bli som folk igen?! Jo, det var välan det jag trodde.
Jag måste åter ställa mig frågan; Var i hela friden är min lottovinst på 50 miljoner?

Hemlig eller?

Satt på favvo-haket i går kväll och babblade en massa med Mr Oggy, efter att de andra församlade gått hem. Det är lite roligt när man börjar prata om konstiga och lite ovanliga saker som man inte så ofta berör annars och detta var ett sådant tillfälle. Faaast.. ibland är det svårt att förklara sig utan att förklara sig på riktigt, det kanske verkar vagt men förhoppningsvis gör jag mig förstådd.
Jag tror att de flesta människor har en sida som de håller/hållit åtskiljd från resten av sin ”offentliga personlighet” och som de värnar om och vill behålla som privat… eller som de i alla fall vill hålla undan från det mer generella umgänget.
Jag vet att jag under en massa år har haft 2-3 vänkretsar som inte har haft något med varandra att göra, vilket har varit väldigt behagligt eftersom jag vet att det jag gjort på ett ställe – stannat i just den sfären. (Jag har fått höra tillräckligt med konstigheter om mig själv ändå, både sanna konstigheter, det kan jag bjuda på, men även sådant som är så uppenbart påhittat att jag undrar vem som klurat ut det med vettet i behåll.) Ja en eller två vänner har väl funnits med lite överallt men på det stora hela så har kretsarna varit separerade.
Det är så konstigt då att det ska vara så svårt för en att öppna munnen och prata om något som inte ens ”är något särskilt” bara för att det råkar dryftas i fel krets? Har jag blivit paranoid? Fått tunghäfta? Tror jag verkligen att jag är så hemlig att ingen vet vad jag har hittat på här och där i stan? Förmodligen. Jösses säger jag bara, är det normalt att vara så här knäpp?
Ojdå, nu blev jag alldeles kryptisk igen… Jag måste nog söka för det här…

Min mössa är trött

Luddig på insidan lixom, bakom ögonen. Ändå är jag förvånansvärt pigg för att vara så mosig.
Jag har just ägnat en stund åt att ruppa Den Stora Luddige så han blev fin och lite mindre barrig om öronen. Jag passade på att nypa loss några brutal-otroligt-långa ögonbrynshår också (minst 5 cm), nu ser han nästan helt vanlig ut. ;-)

Det regnar och är ondskefullt kallt, varför?
För bara 2 dagar sedan stod jag på Ullevi i 28 graders värme i strålande sol och nu vågar jag inte ens stoppa ut tassen i det 12-gradiga regnhelvetesvädret. Fffh!
Jag undrar jag om man ska våga roa sig med att städa upp sin boning nu när barnen är och raj-rajar i Boråstrakten? Kanske. Det inns ju ingen tid som nu - har jag hört!

Allt glitter och glamour från helgen är som bortblåst och kvar är man med socksortering, dammsugning och en salig röra. Varför har inte jag en städfirma som kommer hit och städar åt mig alldeles gratis?

Svåra ord som är vitmålade

Jaha... Ullet i Gammelbyn inspirerar en gnutta. Jag skrev en låååååång kommentar på hennes egenhändigt upplevda förvirringsliv, då inget minne är där det ska eller då orden helt enkelt har bytts ut mot supersnygga helvita och fläckfria ytor.
Jag upplever liknande helkonstiga situationer då orden helt verkar ha brunnit upp och jag inte ens får några dumma spontana och helt fel ersättningsord. Inga ord där minsann, nä!
Att leta nån annan stans i helt andra delar av hjärnan kan eventuellt möjligtvis löna sig - men det är långt ifrån säkert. Det kan också ge upphov till en total självkänsla-kollaps, eftersom det många gånger är svårt för en enkel människa att verkligen ta till sig hur hutlöst urbota vrål-inkompetent man lyckats bli.
Mitt superlistiga överlistningstrick över min klistriga minnesbank är att klämma till med riktigt rå-sopiga liknelser. Vad sägs om "Han som inte heter Al Pachino" eller "...den där stan som INTE heter Säffle?". Ibland toppar jag mig själv med att hoppa runt i cirklar och peka på sådant som eventuellt (under mycket goda förutsättningar) med stretchat sinne, kan associeras med ordet/företeelsen jag försöker veta vad det heter.
Nu senast var det det där svårartat hala ordet som kanske börjar på "i", som man gör när man inte riktigt vet vad man ska göra! Då hittar man på tills det blir så att man plötsligt vet vad man ska göra igen - eller hur man ska gör det. Iiimpop..nä... iisterläte.. imffrahera.. äh! Man iinsisterar (??) iaf ibland i teater, fast då heter det teater-hittapå!
Iband har jag trott att det bara är K som förstår hur det är att vara inspärrad i en sån här hjärna, hon vet hon... Å nu Ullet också?! =)

Hemliga och osynliga vänner!

Jag har letat och jag har funnit!

Internet är inte så ämlans dumt att leka runt på när man söker borttappade vänner och bekantingar... Tack o store broder, vore det inte för dig hade jag inte börjat leta runt efter dessa sedan länge helt tappade kontakter. Då hade jag heller inte funnit dem! =)

Här har man helt på egen hand lyckats spåra upp och gräva fram en person som lämnade landet redan -83 och som jag inte trodde det var möjligt att hitta. Hon bodde som jag misstänkt hela tiden i Venezuela. *Dansar runt i en lite segerdans*

Jag har dessutom lyckats sniffa rätt på min gamla bästis från högstadiet - till Finland! Jaaa! Hurra vad jag är bra! *Borstar bort iaf det värsta av högfärdigheten*...

Åsså har Ullet visat sig! =) *Stirrar i kors av ren och skär betuttning*

Så här ser gamla kompisar ut när de är ganska så nya, jag lovar att de kommer att gagga ihop när de är gubbar på en bänk! =)

Visste du att det tydligen händer när man kalasar?

Att man sabbar sig alltså. Det som nu hänt är att jag åter har pajat min lilla ömma fossing - på exakt samma ställe som förra gången. För stunden är den intryckt i ett stödförband av modellen "Futuro" (ett av 3 likadana tvättbara mojänger som huset innehar) men den bultar som fy bubblan ändå! Den gör saftigt ont att stå på... dvs. om jag inte stoppar i mig de trevliga piller som min STORE CHARMANTE BRODER haft omtanken att skriva ut till mig. Trevlig kille det där...
Annars vill det sig inte alls.
Den hänger och slokar och ömmar som bara den, det är nästan så att jag kan höra hur den piper!! (Jag lovar!!!)
Frågan är bara hur det gick till... Jag har inget som helst minne av att jag ens skulle ha trampat snett (å jag har då banne mig inte missat ett endaste onödigt minne på minst 20 år!!) så det verkar konstigt. Fast jag undrar jag.... Den har ju molat lite på sista tiden.. kanske har lilla jag kvaddat en nerv eller 2?

Jag undanber mig helt fräckt alla tyck och tänk om att jag är mer än lovligt gnällig och pjunkig just nu för det är (tycker jag) min fulla rätt att pipa lite. Det är ju en FOT! *Stirrar chockat i den ihopfantiserade kameran* Nä nu jäklar!!

Bland toppar och dalar!!!

Hallen ser ut som ett flak med missfärgade maränger... här finns nämnligen några toppar och torn av sunkig och aromatisk tvätt, högarna är många... Detta får mig osökt att misstänka att jag eventuellt kan ha försummat mina mamma-plikter. Pinsamt nog är den enda anledningen till att jag tvättar nu, att barnens redan så tunnsådda garderober i stort sett är tomma.
Darlingen går runt här och beklagar sig lite leende över byxor som är så dumma att man måste stryka dem. Detta är extremt intressant tycker jag, eftersom jag hittills inte sett honom stryka några! =) Däremot händer det att han frågar om de ser tillräckligt PLATTA ut! Vi har enats om att han nog är lat. Kanske.

Snart ska jag mocka bland gnällbarnen också... det verkar inte bättre än att en del av dem behöver gå hem till sitt för att snälla till sig tills i morgon! Man kanske får tvätta munnen på dem med dassborsten?

Ska jag kanske ta och smörja den med tandkräm eller med Tomik?

Dagens bild! =)

Detta är det enda som har lyckats få mig att skratta idag... så det stämmer alltså, det där med att skadeglädje är tätt förknippat med sann glädje?

Är det så här Du ser ut när Du inser att du aldrig borde ha stigit ur sängen. I alla fall inte idag.

Annars har dagen (som i övrigt varit ledig och fri från allt jobb) varit ganska så onödig. Ingenting har riktigt gått min väg och min hand gör ont. Det flyger runt migränmoln i luften och zappar mig med "torra-ögon-syndromet" i tid och otid. Vad gör man åt en sån sak? Jag har mumsat Alvedon och så har jag givetvis glömt bort att äta... det kan ha något att göra med att jag känner mig sockerlåg..

Idag tror jag inte att jag vill gå på måndagsklubben. Dessutom borde jag plugga hela kvällen.

Ibland blir det så rätt - fast det blir fel..

Min osannolikt listiga plan 3Q har precis skitit sig, nästan som förväntat... märk väl att jag började med originalplan 1A..

Just den här listiga planen bestod av att jag skulle samla ihop mina poäng under maj månad för att få ut mitt vackra examenspapper i juni. Men nä. Tidigast i december om jag kommer in utanpå ordinarie sökande, alltså i mån av plats, kan jag fullfölja just den delkursen.

Det är tydligen helt fruktansvärt livsnödvändigt att alla studenter närvarar vid alla föreläsningarna. Detta betyder i sin tur att jag måste ta tjänstledigt under tiden kursen går.... mmmmf!

Vilken förbaskad tur att jag tackade nej till det där jobbet jag fick!

Om jag hade nappat på det så hade jag idag helt saknat en fast tjänst och en fast inkomst, i synnerhet om jag ska läsa vidare... (det var ju bara ett vik...!)

Jag skippar därför alla kvarvarand planer som börjar på 3 och skuttar snabbt och lätt över till

plan 4A: Jag jobbar och senare i höst så både pluggar och jobbar jag. Häpp!

Jag skriver D och förkovrar mig i en mumsig ny A-kurs också. Så tar jag förhoppningsvis de där dumma lömska rackarns poängen som jag måste ha för att få ut en examen... det är synd att de ska vara så petiga på just hur en examen får se ut!

Med en hel skopa tur och ännu mer stamina korsat med tålamod, har jag förhoppningsvis sopat ihop till en magister nästa sommar! Jädrar anåda vad jag ska bita ihop!!

Vinna vinna vinna vinna!!

Jag har sökt massor av spännande godis!!

Tänk om jag kommer in på alla mina kurser i höst??!!
*hoppar upp och ner och hoppas*
Då blir jag sketa-bissy och full av kunskap på samma gång! =)

Veckan har verkligen varit full av allt och alla, till och med tillresta världsapinglor från de Jämtska skogarna har ramlat in innanför min lilla bubla av "upptagen". Fast det där sista var bara jättekul!
Det är inte varje dag man får se sin forna partaj-klon (hon som flyttade 60 mil norrut för att bli hemmafru efter att ha pluggat i 600 miljoner år) i stan, snyggare än snygg och rakare i ryggen än nånsin! Impafaktor 200 på en 5-gradig skala. (Jodu Björn, räkna på den du) Vi måste ses oftare, men framför allt LÄNGRE tid n bara 25 minuter nästa gång!!

Jag har också tillbringat en massa tid med banker/brf-förvaltningsbolag/skattemyndigheter i veckan. Allt för att vara snäll mot en av jordklotets otäckaste människor. Jag är nog inte riktigt klok ... och det fanns ingen som helst vinst i det för mig heller, mer än att vederbörande förhoppningsvis aldrig mer hör av sig. *blundar hårt och önskar*
Men just nu är allt bra! =)

Jag har sökt en 5-poängare, en A-kurs och en D-kurs... för det är så jäkla kul att plugga! Jag insåg ju rättså snabbt i vintras att jag nog inte är riktigt klar med det än... om jag nu nånsin blir det?!

Lite slö och loj!

Idag ska jag pimpla kaffe, plantera om blommor och spela nätpoker... en dag som passar mig precis!

Hungrig och mätt på samma gång..?!

Hur går det till egentligen? Jag känner mig hur mätt som helst och ändå kan jag pilla i mig nästan hur mycket som helst... småsugen på något gott men långt ifrån hungrig.

Ett kilo choklad skulle vara en baggis att stuva i sig men en potatis vore nog svårare att få ner, det är helt enkelt inte samma sak!

Till och med djupfryst pytt kan jag uppenbarligen knapra i mig... men bara tanken på att den ska vara varm när den serveras får mig att backa en meter eller två. Jag tror jag har blivit komlpett galen - till slut.

Sommartider hey hey!

Jag satt uppe i natt och bloggade när jag insåg att kockan var 01:57... jisses tänkte jag och knapprade vidare för att bli klar. En liten stund senare slängde jag så ett getöga på klockan igen (den här nere i högra hörnet alltså) och kom av mig fullständigt; 03:02! Vad tusan nu då? Inte kan det väl ha gått en hel jäkla timme, tänkte jag - och det hade det ju inte heller!

Sommartid! =)

Dagen till ära har jag tvättat husets alla kläder, i övrigt har jag bara slösat bort hela dagen!

Det är så otroligt nyttigt att bara göra ingenting. Jag har iofs bloggat och svarat på en massa kommentarer, så har jag funderat lite på veckan som kommer och på hur det kommer bli på jobbet nu... stora förändringar är i görningen och då har jag ändå inte fått något nytt jobb än!

Nåja, skam den som ger sig! Jag gör vad jag kan för att hitta något nytt jobb och jag söker aktivt i ett tempo som skulle kunna få en skållad utter att kännas långsam. Ja man kan ju iaf inte säga att jag saknar motivation! =)

Här har tvättas... det har jag redan berättat va? Ja... just det, så nu är hela hallen full av vrålsnygga IKEA-säckar och om en stund tänkte även jag tvaga mig.

Sedan ska jag putsa på alla mina 20 naglar och måla dem glada.

Några svar iaf

Jag har n äntligen fått papper från sjukhuset. Operation och en koll före det, nu vet jag i alla fall. Inte har det blivit några glädjeyttringar över mina i tusental spridda arbetsansökningar men skam den som ger sig. En dag kommer någon att bli glad att just jag har sökt just deras jobb.... helt får detta ske i morgon...

Då var det dax!

En vacker liten vän!

Förklaringarna...!

Nej den verkar lysa med sin frånvaro. Det är oroliga tider nu, i förrgår läste jag i Expressen om ett BALKONGMORD igen! Sedan dess har jag spenderat all min lediga tid med att gå runt och varna balkonger här i området - från en eventuell balkongseriemördare!
Dock kvarstår frågan; hur i helvete mördar man en balkong?
Ja ni vet kanske något som inte jag känner till men nog är det konstigt? Ett tag grubblade jag över om det kunde ha varit så att det var balkongen som var mördaren men då hade det väl hetat MÖRDARBALKONGEN (slår till igen! ... typ?) eller?

Precis samma förvirring spred sig bland mina franska nerver för ett par år sedan då det rapporterades om ett MATTMORD i Märsta, eller var det Knivsta...?
Nåväl, en dyrbar äkta matta hittades knivmördad i ett skogsområde med en tillika mördad snubbe i - men om snubben stod det inte ett endaste ord på löpsedlarna! Nä, det var mattan som Aftonbladet så vänligt refererade till. Det tog faktiskt ganska lång tid då också att utröna om det faktiskt var mattan som var mördaren eller inte… Man vet ju inte vad de faktiskt känner till i journalistikens värld… Aftonbladet och Expressen är ju inte direkt världsberömda för att bry sig om att korrigera sådana petitesser som syftningsfel och så...

Ppptrrrrfff! =(

Inget nytt jobb till Mig, nä varför skulle jag ha fått det?

Jag hade nog inte riktigt trott att jag skulle bli så himla besviken egentligen, men det är jag. Stoora hängande läppen och ett litet lätt uppgivet suckande rasar ut över den rätt var det är... det är väl skit va?


Mutter mutter... nu gäller det bara att deppa ihop ordentligt så att det går över snabbt, sen måste jag fortare än blixten hitta mig ett nytt jag att söka - och få det!!!
Efter dagens bravader och illa dolda irritation över den nya chefsmännsikan (som dock inte är min chef) känns livet lite visset. (Se andra bloggen)

Säg mig alla Stockholmare: ni har förlagt en riktigt otrevlig chefvarelse och jag vet var hon är!!! *Hoppar upp och ner och pekar mot kontoret*
Hon är verkligen genuint kantig, osmidig och dålig på kommunikation. Hon har förmodligen inte hört talas om dialog och hon har nog heller inte en susning om var hennes befogenheter börjar och slutar.


Jag har tidigare sagt det - Om, om Christer Sjögren vinner helvetesfestivalen måste jag emigrera!!!! (!!!) Nu har jag dock även blivit tvungen att formulera ett tillägg: Om chefsmänniskan på något vis kommer att lägga sig i mitt liv och grejsa med min anställning - måste jag säga upp mig. Kärring!

Så har jag duckat för det viktigaste - igen..

Ja, man gör visst vad man kan för att slippa ta i obehagliga saker.
Igår kom jag i alla fall iväg på anställningsintervjun och det var definitvt en bragd tycker jag! 14 ögon tittade intresserat på mig och rådbråkade mitt arma intellekt under 1½ timme. Jisses, säger jag! Jag var helt darrig när jag gick därifrån - i huvet!
Dessvärre tror jag inte att jag får jobbet men jag kommer nog att landa ganska långt fram i "intressant-person-högen" ... vi får väl se...

Senast på torsdag ska jag ha fått ändan ur och krånglat mig iväg till kirurgen !!
Jäklar, att det ska vara så svårt!

I morgon händer det! Eller så vänder det! =)

Jag är så himla nervös bara..
Jag har så många humlor i min mage när det är så här. Kirurgen.. det smakar lite olika beroende på varför man ska dit. I morgon ska jag gå digt och bli provtagen på, tömma cystor och göra en liten biopsi på den däringa envetna knölen i min hals. Jag utgår från att allt kommer gå galant och att jag kommer bli snyggt ihoptejpad till den mycket viktiga anställningsintervjun.
Jag antar att det inte är helt toppen att trava iväg på intervju så där precis efter allmänt punkterande av halsen men vad gör man?
Det är ju inte varje dag man får en remiss... det är ju inte heller varje dag man får komma på intervju... tur är väl att jag ska trösta mina nerver med den svidande sylvassa och illa listiga Realisten. Vi ska träffas över ett stort gemensamt intresse framåt lunchtid i morgon:
Kebab!

Jag vet inte vad jag är mest orolig för; att få jobbet - eller inte...
Besvärligt problem va?
=)

Jag bara känner mig så tvungen att skryta lite...

Det blev ett VG!!!!
Som jag har väntat och suktat efter det där betyget!
=)

Hjärtklappning

Snart är det dags att få gå till sjukan och tömma gunket ur halsen. Det är inte en sekund för tidig och jag är darrig rätt igenom hela kroppen! Den får lixom inte ro. Det ska bli mycket skönt att få de avklarat så jag kan få börja se framåt igen. Jag jar på något vis fastnat i väntan... men det är nog för att kroppen jäklas så med mig.

Utan apor försmäktar jag!

De är och larvar runt hos sin far!
Detta innebär att jag och älsklingen måste hårdslöa och raket-lata oss så att vi är utvilade tills de kommer tillbaka. Under veckan ska vi tvätta miljoner tvättar med kläder och försöka para ihop sockor i tusental... (yeah right, döfött - men vaddå det måste göras!??)

I kväll vankas öl och burgare på den noga utvalda puben, där resten av nötterna också samlas såhär på måndagar... Det är alltid lika skönt att få bekräftat att man inte är ensam galen i denna värld - det finns fullt av andra och ofta mycket knäppare nötter än en själv... Konstigt nog känner jag en märkligt hög procent av just dessa.... ? Jag fattar inte... *

Hemma med dottern

emelie mamma maja gustav nina jonatan filip rakel alisia derja theo hugo

Hon övar och övar, förvånansvärt rätt blir det åxå!

Lilla loppan är sjuk idag och får därför stanna hemma med mig.. vi får väl hoppas på förbättringar i tillståndet tills i morgon. Det är inte roligt att vara hemma och ha lek-förbud när man är en liten skrutt! =)
Sonen kommer snart hem för att hämta upp mig och lilla syster yster - vi ska på den årliga tandläkarkollen idag nämnligen. Nä, vi ska inte kolla tandläkaren utan tandläkaren ska naturligtvis kolla upp lille Druttens tandstatus. Sedan blir det nog matköpning oah allmänt sölande. Drutten ska göra läxor och jag ska läsa min bok.
Tänk om man rent av skulle ta och klämma ut ändan ur den behagliga vagnen och skriva fördigt sitt PM? Jag menar, hur skönt skulle det inte vara att faktiskt bli färdig!!

Ja ja.. jag ska fixa något tuggbart till lilla loppan plopp först!
=)

Doktorn

Jag har varit hos doktorn idag för att låta min hals komma till beskådan. Det verkar inte bättre än att min skjöldkörtel helt har ballat ur igen och jag har därför fått en remiss till kirurgen. Det fanns en fet knöl som satt lite "för långt upp" för att ha varit en cysta i skjöldkörteln.. så vi får välan se vad som händer! Doktorn trodde det kunde vara i lymfkörteln eventuellt. Bläk!

Jag har heller inte fått något resultat från institutionen om min uppsats. Det har gått ganska lång tid nu så jag tycker nog att det inte borde vara så förpäpplat svårt att klämma ur sig ett bra betyg på den!

Fortfarande inget svar

Jag skulle vilja få ett smaskande vackert betyg på min uppsats nu... man väntar och väntar men inget händer. Det har ju gått några veckor sedan ventileringen och den slutliga inlämningen och mina nerver håller på att trassla ihop sig av anspänning.

Nu när jag har jobbat i en vecka (bara) har jag kommit på att det är mycket roligare att plugga än att jobba, vem hade väl trott det? Men, nu håller jag i alla fall på att söka nytt jobb - på min utbildning. Vi får la se hur det går... vem vet, det kanske blir skitbra!

Världens vackraste man (alias Älskingen) ville fira min ventilering med en gudomligt magnifik orkidée och en väldigt stor och väldigt god chokladtårta... Vad säger man om en sådan kille va?? Jag har fortfarande svårt att inte dum-le fast det var 2 veckor sedan!

Ute är det fullt av vitt, det har äntligen snöat mer än 4 cm!!! Det är inte klokt vilken trögstartad vinter det har varit.... vi får la hoppas det blir bra tillslut. V 8 åker jag med lopporna till pappamänniskan och till v 9 kommer han hit med dem så vi kan åka iväg till Klövsjö! Det ska verkligen bli hur kul som helst att få braka loss i backarna! Undrar om jag inte måste uppgradera mitt rännande till gymmet till dess, det vore ju riktigt löjligt om jag blev stående i backen - full av kramp och träningsvärk! Haha! =)

Det verkar inte bättre

... än att jag kommer ganska så långt med min uppsats. Under hela arbetet har jag ju eftersträvat ett VG - och jag tror nog att det faktiskt kan vara mycket möjligt!!
Jag är fullständigt chockskadad själv, jag hade väntat mig att bli totalt sågad på en del punkter men de kom lixom inte.. Först tänkte jag att de kanske bara hade glömt bort att klaga, men sedan visade det sig att den nog faktiskt är ganska tät...
Wow.. Lilla jag!! Tänk!!

Här ska lagas middag och utfodras barn. Sedan blir det ner med näbben i uppsatserna för i morgon är det dax igen! Dessutom måste jag sätta mig ner och gå igenom den som jag ska kritisera några gånger till. Det är lite att göra!!
Tänk om jag försvimlar under opponeringen? Jag menar, jag överlevde ju försvarandet men nu kanske det är kört!?
=)
Kraaam hela världen!!

Massor som hänt!

Det händer så mycket att jag glömt skriva.. fyy mig!

Det sista som jag ska skriva, nu när tentan och uppsatsandet är färdigt, är ett PM.. det borde väl inte vara så svårt va? Jag menar, jag har ju skrivit så herrans mycket redan att det borde vara en baggis! ?

I morgon ska jag träffa chiefen och snacka jobb... undrar hur det blir.. jag ska också försöka se mig om efter något annat än det jag har. Prion har ju legat på att bli klar så jag ligger nog lite efter! Men men... det börjar dra ihop sig!

Lite nervös är jag nog.. rätt så mycket faktiskt!

Svårartad skapandeprocess...

Men det löser sig nog..?
Jag tänker att om jag fokuserar på en massa andra saker så kanske den här urfåniga skrivarlåsningen släpper! Just nu är jag något så meningslöst som otroligt snygg i håret!
Jag är ensam hemma, så meningslöst är det verkligen. Men snyggt.

Jag har varit och gjort några ärenden med moren och jag har svamlat i telefon med Ulle, det skulle ha varit seminarium idag men det blev inställt. Så här sitter jag och kommer inte till skott. Det har jag ägnat mig åt i en vecka nu! Jag borde tröttna kan man tycka!? När ger jag mig och sätter igång igen? När tröttnar jag på att vara halvfärdig?

Men lite bra har jag ändå hunnit... =)

Den där hemtentan jag lämnade in..

Jag vill bara meddela att det blev ett VG.
"I'm too sexy for my car, too sexy by far..."

Lördag 1:a advent?

Jag tror hela tiden att det är lördag.. skitjobbigt!
Det har hänt så mycket och ändå så lite att jag inte riktigt fattar varför jag inte är supertrött! Men men... i morgon är det tydligen åter skola för barnen (men det borde vara söndag då?) vilket betyder att jag ska fortsätta med grävandet i böckerna.. det finns massor att vältra sig i som är löjligt matnyttigt för uppsatsen! Hoppas jag i alla fall.

Det är tur att jag har en handledare som jag kan bli mördande kritiserad av, i stället för att sitta här och skriva helt fel och lägga fokus på skitsaker... Hon ska få ett mail i morgon med mitt hittills-presterade alster bifogat, jag behöver helt klart få respons på vad hon tror om mitt upplägg.

Denna handledare är kärv, rutig och fullständigt fnösktorr! Hon är såå jäkla bra!
Seriöst, jag menar det. Hon är helt fantastiskt skön!
Jag har förstått att de andra i handledargruppen kanske inte är helt rörande överens med mig i det, men jag tycker hon är kanon. Jag undrar om jag också är torr, tråkig och omutbar då? '

Nu är det natten!

Prag-lagg..? Finns det eller låtsas jag bara?

Jag är lov-bakis! Älsklingen och jag åkte till Prag på höstovet och barnen var hos sin far. Vi har gått flera mil och ätit hur gott som helst! Nu är jag trött. Man blir visst det av att bara göra vad man vill och av fantastiska mängder av öl.
Barnen är iaf åter hemma och skolan började idag igen, själv ska jag tvinga mig att vara duktig. Läsa inför handledningen i morgon. Jag hoppas jag får upp ångan igen.

Här ska skrivas uppsats!

Jag ska iväg och hämta upp alla böckerna som jag har beställt till bibblan... det blir nog den stoora ryggan idag. Jag var ganska trött när jag satt här och granskade databasen och jag minns inte med säkerhet hur mång det slutligen blev.. men jag har en känsla av att det blev en diger bibba! Några kilo böcker så där..

Sonen är helt absorberad av tanken att få gå på gocartskola. Han fick köra för första gången igår och nu är han helt ohejdbar! Jag har lovat att kolla upp hur mycket det kostar och om hanses far vill vara med och betala - dvs. om priset visar sig vara överklomligt!

Ses!

Efter en dust med den andra bloggens härskare..

Jösses vad arg man kan bli!?
De rackarna stal min ko (profilbild) och nu vet jag inte längre om det är roligt att svamla på den andra boggen..tänk att man kan tappa sugen så... ?

Hemtentan är ialla fall inlämnad och jag känner mig tillfreds. Barnen har haft kompisar som sovit kvar tills idag och sonen är på kalas.. gocart! Äntligen får han göra något han tycker är verkligen roligt! Lilla loppan är trött som en mört. Hon blev väckt vääldigt tidigt i morse - 10 i 7 !! Det är ett mirakel i sig att hon kan stå upp tycker jag.

Lassemannen läker och är redan på bättringsvägen (!!!!), tårna vill vifta på sig och humöret är gott. Jag tror att det kan bli hur bra som helst! Det blir en stilla höst för honom så lite testande av tålamodet kan han nog drabbas av... det är svårt att vara en social varelse och samtidigt tvingas till vara i det närmaste passiv. Som tur är så är det övergående..!

Broren har Barcelonat sig. Det är fuskigt tycker jag, även om han nu konferensade nästan hela tiden.. ingen har nånsin "tvingat" mig att åka till Barcis för att konferensa!

I morgon drar det igång! Uppsatsen ska få vad den tål!

Ny tenta och mycket i huvet..

Jag har en hur platt bak som helst och tentan är inte ens nästan klar. Den ska vara inne i morgon.. om jag inte visste bättre skulle jag tro att de kanske kan bli halvfärdig - i bästa fall!
Älsklingen är på intervju i El Tjockhult och alla tummar hålles.. Lassemannen är på sjukhuset och jag skulle vilja gå dit och hälsa på, men det blir det misann inget av med förens jag har tentan under kontroll. Skit. Men moren är där.
Jag har på något sätt råkat glömma att hålla den här bloggen uppdaterad och det beror till allra störst delen på att jag har ett vänsterprassel - en annan blogg, som jag lägger ner en helt del tid på att joxa med. Det har bara blivit så, men jag kan bättra mig !!
Nu ska jag stoppa näbben i boken igen, jag behöver det..
Vi ses!

Lilla loppan ska ha kalas!

Jodå, lilla loppan 6 är stor! I morgon blir det kalas och alla gamla kompisarna från dagis är bjudna.

Det var inte lätt att börja 6-års eftersom hon inte visste om hon skulle få träffa sina bästaste bästa vänner, men det gick bättre än vi hade kunnat ana!

Så, i morgon bär det av. 10 vildsinta små partaj-apor kommer och livar upp världen för oss, förmodligen så det gungar i parketten.

De ska själva få komponera sina tårtor där alla får 2 var (!!!) nytt party-trix som jag hoppas ska lirka runt i deras skapande-ådra. Sen ska de få sy popcornhalsband, gömma nyckel och snurra flasor. Det är möjligt att vi hinner leka några andra lekar också, som står högt upp på "å-vad-jag-vill-att-vi-ska-göra-listan". Jag tänkte bjussa på några snygga kakbilder och kanske på några efter-kakbilder också. Det är alltid lite kul att dokumentera hur det ser ut där horden har dragit fram!

Doo-bi-dooo!

Allt är bra!

Älsklingen flyttar så sakterliga in och det renoveras i vart enda hörn av boningen ... Det är faktiskt fullständigt omöjligt att ha det rörigare. Nej jag lovar, inte ens pappa kan. (!!!) =)

Vi har i alla fall haft en kort men trevlig semester i år; två veckor i stugan och allt som hör till det. Besök fick vi och barnen hade det verkligen hur skönt som helst. Vi vuxna kurrade nog en del, vi med. Mest blev det en massa jobbande med målning och sådant, men vi hann faktiskt med både att spela kort och yatzy också. En dag i parken med minigolf, lite fiske och en massa vedhuggning! Jag bara älskar att vara där och sonen verkar ha ärvt det efter mig, ungen ville inte åka därifrån!

Men men, vi sa hejdå till min mormor och morfar (det var deras stuga när de levde) och åkte. Det är alltid lika tungt när det är dags att åka.

Vi hann i alla fall med en liiiten tripp, över da'n ut till ön. Mamma var redan där och trivdes med vänner. Hennes gamla skolkompis och hon rymde ut dit några dagar före vi kom, så det blev nå'n sommar!

Vi blev hembjudna på smaskig Lasagne-lunch i huset (det där som är härligast i hela världen) av pappas fru, själv satt han och tryckte i stan - galning.

Varför vara i stan när man kan vara där? Himla trevligt var det i alla fall, barnen vimlade, älsklingen var underbar och utsikten fullständigt fullkomlig. Lyckliga du som får vara där hela sommaren! =)

Tack för Camparin! =)

Nog är det väl sommar snart va?

Humlorna ska surra och solen ska skina!
Allt man har önskat sig att göra utan tidspress är det som man ska hinna med då; slöa, leka, bada, äta gott, träffa vänner, komma ner i varv och läsa lite i solen.
Det ska hinnas göra sådant som man inte ger sig tid att göra annars, dessutom ska det helst vara bra väder så att allt känns gladare och lättare att göra. I år kommer jag att få 2 (!!) veckor på mig att hinna ifatt mig, efter pluggandets hets och krav från jobb. Det känns lite i det allra minsta laget om jag får säga det själv.
Jag får sätta mitt hopp till att jag inte kommer att behövas så mycket på jobbet i augusti. Det skulle vara behövligt att få stanna upp en smula och komma ifatt.
En sak är kul att se fram emot och det är att nu jäklar ska det tapetseras om på väl valda ställen! Jösses vad det behövs!
Så förståss, det bästa av allt, min älskling !
Vad hätigt det ska bli att få tillbringa en massa TID tillsammans, det är ta mig xxxx på tiden! En massa ledig tid då vi inte måste en massa annat. Hittills har det varit mer jobb än något annat som har fått huvuddelen av tid vi har tillbringat tillsammans. Det är så jag knappt kan tro det!
Min min min !!!!

Flopp!

Sopig pappa reas ut, skitbilligt faktiskt!
Han är jättecharmig, rolig, pratsjuk, en centrumfigur som är fullständigt värdelös på allt vad fadersegenskaper innebär, han är även en ekonomiskt sinnad talang.
Fä-et är en dunderflopp vad gäller förstånd och empati angående sina barn samtidigt som han verkligen kan konsten att hacka på deras mor. Henne blev han för övrigt så arg på när hon inte ville leva med honom längre, att han för att hämnas flyttade inte mindre än 47 mil bort.
Denna brak-flopp reas nu ut till allmänheten - Skaffa en nästan gratis idiot du också!!

Uj uj, nu känns det mycket bättre ... =)

Botäsvker (bokstäver alltså)

Det finns några som jag tycker om liite mer än andra, till exempel VG.
Laj-li-laj! VG!

Ibland är jag så omåttligt snygg!

Jag kom av mig, uj-uj ...

Det blev visst så att jag kom av mig, luften gick liksom ur efter uppsatser och en tung tenta ...

Jag ska försöka ägna mig åt bot och bättring!

I morgon är det skolavlsutning och sonen kommer att skutta som ett jehu ur klassrummet då, vi ska alla dit och titta på när barnen sjunger och sen blir det något så fantastiskt som TÅRTA!

Det finns få saker så vackert som tårta!! Bara ordet självt gör mig alldeles rörd ... suck ...

Jag är självklart alldeles extra glad för barnens skull ... ! Själv ska jag bara smaka lite, pyttelite. Sen när alla barnen är sommalovs-sjungna, nykramade, blommade och nytårtade till tröst, ska vi hem och bara ta det lugnt. Det blir en bra dag tror jag, fast det är skitväder.

Uj-uj, nu känner jag att det kommer en tårtbild till här ..

Sådär ja!

Idag blev jag klar!!! hoppas jag ...

Då så världen! Nu har jag tentat också. Man får väl för sina nervers skull hoppas att jag klarade den rackaren !!
Jag ska sitta i soffan och somna bort med lite ostrakor/krokar tänkte jag, men här sitter jag å skriver ... ! Min älskling dök upp nere i höger hörn här på skärmen..

Mera skola, men i mycket snart är det lov!!!

Två uppsatser klara och en lömsk omtenta kvar, sen är det sommarlov! Då ska jag bara jobba häcken av mig och skita i att tänka. Ska läsa hela dagen i morgon - om jag kan. Jag har haft sur migrän och den släpper inte! Blä.
Jag måste nog ha en slurk Madeira tror jag.
Natti!

Jaha.

Mitt hjärta sitter på Arlanda och ska åka lååångt bort. Sånt är ju alltid skit.
Annars har jag rekord-slöat. Jag hoppas bara att jag kan få upp lite ånga tills i morgon. Vi får välan se. Solen är gulare än någonsin och barnen leker i turboväxel ... det är bara jag som har kommit av mig. Å andra sidan börjar migränen släppa nu.

Lära? Det gör jag jämt! Eller?

Jag lever!
Jag nöp mig i armen härom sistens och det visade sig då att jag fortfarande lever!!! Det hade jag ingen aaaning om!
"Häcken full" är ett alldeles förträffligt uttryck, det förklarar allt i sin enkelhet. Kommer någon du känner på den inte helt fantastiska idén att jobba och samtidigt läsa dubbelt - slå den personen då. Jag tror inte att jag nånsin har haft en så illa genomtänkt listig plan tidigare... en sån rackarns tur att man lär sig av sina misstag!? Jäpp. Så är det nog.

En bra dag

Idag har det varit en bra dag. Jag har suttit och lyssnat på föredrag precis hela dagen och det var väldigt behagligt och lärorikt. Det är inte alltid man bara får sitta och lyssna! (Och skratta lite). Nu brakar det loss; 2 uppsatser att skriva och en tenta att fixa!

Jag kommer inte direkt ha några sysselsättningsproblem i alla fall!

Ungefär så här städat är det i mitt huvud, men det ordnar sig nog va?

Helvetes-paranoida data-fjantar!!

Jag har suttit en hel vecka och skrivit hemtenta, jag stannade till och med hemma på sista april och var så fruktansvärt ansvarsfull så jag nästan skäms. Framåt 4-tiden sådär hade vi tvättid, då gick jag ut, men bara till tvättstugan. Jag drack inte ens en folköl!!
Anledningen till att jag jag muttrar så över det är jag nånstans inom mig tycker att flit i viss mån ska löna sig, tills i morse kände jag att det gjorde det. Det gick över!
Min institution har en dataansvarig som måste vara fullständigt paranoid, jag vet inte var de har hittat honom men ha borde buras in och matas med små sticksiga frön! Där sitter man (mot bättre vetande) och filar på den sista av de frågor som är kvar på hemtentan när det där som bara inte får hända formligen kastar sig över en.
Jag behövde tanka mer krediter till utskrifter.
"Spara som, mina dokument" (det är nämnligen den enda plats man kan spara saker på om man inte sitter och mejlar till sig själv hela tiden), så fick jag logga ut köpa kopior - för att sedan logga in ingen.
Nu minsann, skulle det gå att skriva ut mitt fina alster - trodde jag ja! Det fanns ingenting kvar av det jag hade suttit och skrivit på! Hela foldern "mina dokument" var helt tom!
Det är den fortfarande. En hel nyskriven sida av min tenta, borta.
Vad kan man annat än att börja darra? Jag kunde kanske ha suckat också om jag haft kraften till det men det hade jag inte.
I stället skrev jag om ungefär, på en höft, nästan vad jag hade skrivit om tidigare men alls inte lika bra som från början. Fan vad jag hatar när sådant här händer.
Nu är den inlämnad i alla fall men jag kommer inte att kunna få mer än G, det lär bli en restuppgift på just den frågan...det känns så jäkla surt för jag hade gjort ett ovanligt bra jobb med resten av tentan.

Laj-laj

Det händer så mycket nu att jag nästan blir snurrig och ändå så känns det så bra! Äntligen är det orättvist till min fördel. (Ja, man kan väl säga så?). Hur kunde jag nånsin tvivla?

Lagar, reflektioner och tentor ...

Mmm, det är sån't som upptar min vakna tid nu. Det ska redovisas, tentaskrivas och tentaläsas ... i den ordningen faktiskt. Massor att göra och ändå känner jag ingen panik än. Jag undrar om det beror på dumhet eller säkerhet..? Jag vet ju att världen inte går under om jag får göra en rest eller så, så det finns ingen anledning att gå upp i varv. Det ska vara om det gäller en eller annan sakfråga då ... då finns det ju genast lite att hetsa upp sig över, kluriga formuleringar och otydliga förväntningar och sådant.
Så ska jag ju jobba också, han ska inte tro att han kommer undan! Jag blir ju så full av spret när jag blir stillasittande och tänker för mycket, benen börjar lixom gå av sig själva. Det kan tänkas hända att jag blir lite babblig då också ... annars är jag så timid så. Mmm.

Från koja till Slott !!

Jaha!
Då har alltså broren nått den stadiga åldern av vuxen; han och hans drömmars dam har blivit hemmansägare, de har köpt sitt slott! Jag kan bara säga GRATTIS!
Jag måste tillägga att jag är en smula grön här borta ... Jisses vilket trevligt inflyttningskalas jag förväntar mig!

Prickiga och ap-läckra!

Jag har hittat ett par skor som jag vill ha !! Vem kunde tro det, va?
Dom är så vackra! Eller så är dom inte det ... Jag har svårt att avgöra om det kanske är så att skorna egentligen inte alls är snygga - bara galna och rätt så vulgära?! hmmm, Minne sa att dom var kul och att jag borde äga dom..dom är ju så du, sa hon. Jag undrar stilla om det är något bra eller något dåligt ... ?
Minne, hur menade du? Suck och dröm. VILL HA!!!
Problemet med vansinniga skor är att man ju inte bara kan samla på dom och låta de arma krakarna bara bo i mörkret i garderoben! Skor vill ha luft och ljus! Skor vill synas!
Nä nu får jag besinna mig ... men nå'n stans inom mig tycker jag att man får ha en last av det här slaget. Eller hur?

Vips så förändras världen!

Det nästan prasslar i solstrålarna!
Vi satt på balkongen i går och väntade på att barnen skulle återvända från sitt påsklov, och läste kursböcker...det var obeskrivligt skönt! I förrgår dammsög vi hela huset, vattnade alla blommor, tvättade 5 (!!) tvättar och helsanerade balkongen!
Den är helt otroligt trivsam att kura på och allra helst om man har något vackert att råstirra på - när man tittar upp ur sin bok menar jag .. Resultatet är i alla fall att jag har lyckats bränna mig en gnutta. Jag glömde lixom, precis som alla andra år före det, bort hur lätt det är att bränna sig på våren när man "bara trivs lite i värmen". Ack ja, men värre kan man ju ha det som tur är. Fast det kliar. Det är också bara så synd att man inte får sitta där alla andra dagar när solen sprider sig...trots att man bränner sig ibland...

Idag när jag illrade iväg på cykeln så insåg jag att det börjar se grönt ut på träden! Snart är det vår på riktigt och då blommar min allra underbaraste hägg-jävel! (Förlåt mitt ordval, det är inte mitt fel - jag blev präglad att säga så). Snart så, inget kan väl dofta underbarare? Ja det ska kanske vara något gott man kan äta upp kanske..
Men vad tänker jag på?
Jag har ju massor att göra å så sitter jag här och roar mig!
Jag återkommer när jag har gjort det jag ska.

Ägg!

En ny (för mig) men spännande ny tävlingsgren: äggmålning! Aldrig har väl så stiliga ägg skådats i de historiska rullarna, förrens nu. Tävlingen vanns dessutom av sällskapets yngsta deltagare - Malva snart 5 år! Vinnarägget är det ömmand röda och impressionistiskt inspirerade glädjeägget längst till vänster i bilden som är till höger! Själv var segrarinnan mäkta irriterad på att fel ägg av hennes (9!) skapelser vann.

Det är ju klart att när man har målat allt vad man orkar i guld och i silver för att verkligen leva ut alla sagor man har i sig, så kommer de tråkiga vuxna och röstar på ett rött ägg!!?? Så, segrarinnan blev helt enligt sin fulla rätt trött på alla som röstade fel. Hur tänkte vi egentligen? Trots att hon vann.

Kaniner??

I morse skuttade min dotter iväg lycklig som en lärka till dagis, sminkad till kanin. Hon skulle vara en Påskkanin sa hon. Jag försökte så där dumt förklara att det nog hette påskhare, men nej, påskkanin skulle det vara! Hon blev i alla fall väldigt söt, och stora vädursöron fick hon av sitt långa hår som blev uppsatt i stora pippilotter.
Nu på eftermiddagen när jag kom hem satt sonen här med sin kompis Josefin, de väntade på mig för de ville gå ut och vara påskkärringar...nja, hellre påskkaniner förresten. !. Är jag den ende som inte har hört talas om just påskkaniner? Hur som helst så sminkade jag barnen till kaniner och de blev fantastiskt gulliga (småstörande för så oberoende och tuffa ungar) för söt ville man ju bli men inte för söt, det är ju läskigt!
Sonen fick på sig sin gråa mössa och på den fäste jag mina stora raggsockor!!!
Världens gulligaste jättekanin!! Sen försvann de med en stor påse morötter som de skulle dela ut i stället för påskkort! Först skulle de ta en sväng förbi Joss så hon kunde få på sig sin vita mössa med vidhängande tubsockor !! Ta-daaaaa!
Nu kom den första kaninen hem från dagis och ville bli sminkad till påskkärring. Ett barn av tre som fick det rätt tillslut? Hoppas hon har stooor fiskelycka!

Ulrika !!!!!!!

Jag kom på nått!
Vi måste ju utropa en drakarnas dag!!
Vad säger du? Vi har ju ingen dag än, borde inte den vara på våren nå'n gång?
Det här känns som det behöver utredas!

Skärtorsdag - alla stackars häxors godisfrossa!

Jag har handlat godis!
Jag blev bara tvungen, nåt kul ska man väl ha menar jag?
Annars är jag dessvärre inte helt funkis i andningen, allergi och förkylning är inte roligt att ha samtidigt! Blä. Feber, hosta å frysningar...jag glömde det obligatoriska läckaget i ansiktet...mmm. Eller inte.
Men men, idag ska jag ut och låna böcker, kopiera domar och gräva i referenslitteraturen som rekomenderas...lite matnyttigt med andra ord. Det blir nog till att sitta å häcka på Ekonomicum i nån datasal eller bibblan, om det är öppet det vill säga ... det är ju skärtorsdag å allt. Jag får ta med mig nått varmt att ha på mig. Min älskling kanske? Han e varm! Ha-ha, det vore nått, va? Lite bökigt kanske men himla mysigt!
I morgon ska jag och barnen sitta på tåg hela dagen, nja, mest jag kanske eftersom jag ska lämna av dem vid resans mål - för att sedan åka hem igen. En lång dag blire, så det är lika så bra att jag har rätt böcker med mig att läsa MEN minskt lika viktigt är det att ha kaffe å mackor så det räcker till hemvägen åxå!!! Jag har missat det några gånger. Det är inte roligt ska jag säga! Visserligen finns det kaffe på tåget men....det är kanske inte helt fantastiskt att dricka. Bätte än inget ungefär.
Sen ska jag å favvo-mannen intensiv-glo på varandra, så där så man blir lite korkad, du vet. Å på lördag blir det måla-ägg-resa och trivsla-i-påsk-resa till Gräsö. Man får alltså sniffa på havet betydligt tidigare än trott! Ibland är livet väldigt generöst.
Blomma blomma blomma!

Idag är det fettisdagen, den riktiga.

Jag har en massa frågor om hur vi Svear firar påsken, finns det någon som kan besvara dem tror vi?
1. Om det nu är små "häxor" som ska skubba runt i bygden och tigga godisar av oss, går det bra att vara samma sorts häxa som (amrisarna har lurat på oss) på "halloween"?
Eller, är det en annan sorts historiskt förföljda medicinkunniga fattiga kvinnor i trollkläder man egentligen ska se ut som på påsken?
Hur ska det vara menar jag, det är ju lika trassligt som vid julen!
Amrisarnas cola-import-jultomte är röd och vit och våran skandinaviska jultomte är ju vadmalsklädd, dvs. grå å kanske grön å lite blå åsså skägget å den tovade luvan ... den ryska är helvit och blå eftersom det är kung bore (vintern asså). Hur ska man kunna veta hur en påskkärring/häxa ser ut om man inte ens kan enas om hur tomten ser ut??













Jag gillar häxor - i den mån de inte har brunnit upp. Och jag tycker att det är självklart att de ska ha godis, så mycket de kan äta, som tröst för att folk är så mörtiga just mot häxor.
2. Påskgubbarna. Är de häxmästare alltså?
Eller är det så att de är de arga prästerna? Å i så fall: varför äter de godis?
3. Vem symboliserar egentligen haren? Är det haren som är Jesus? Våren? Ett till hare utklätt offerlamm? Är det nån som vet? Varför lägger de godisägg??
Snacka om att här behövs en utredning!
4. Min hypotes är att det är färg-chocken vi Svear firar. Påsken symboliserar på något klurigt sätt våren och alla färgerna som - inte kommer då utan sen - men som känns som vår - är det vi firar på riktigt! Alla vackra påsktuppar, färgglatt godis, målade ägg, glada fjädrar och alla vackra tulpaner vi pryder borden med.
Sen kan jag däremot inte förklara den besynnerliga kammo-klädda haren som inte går att se. Hur ser påskharen ut? Om ingen har sett haren - hur vet man att haren är en hare?
Det kan väl i religionens helmagiska anda vara en skuttande lök som lägger igen-tejpade godisägg i mormors stövlar?
Mina barn tror att det är mormor själv som är påskaren/löken... baserat på vad jag har sett kan det faktiskt vara sant.
5. Vad skulle filosofen och opinjonsbildaren på korset säga om det här, va?

Ha-ha! Jag fick till slut ändan ur och valde!

Jag ville bara berätta det.
Jag står och velar mellan 2 stycken C-kurser, så jag valde båda två. Jag får helt enkelt besluta mig senare för hur det ska bli.
Enligt vad jag har tagit reda på så har jag alltså min fil mag om ett år, men inte med det huvudämne jag hade tänkt mig... det blir ta mig tusan aldrig som man tänkt sig..? Det är nog tur det, annars hade det aldrig blivit så här! Framtiden är mycket mycket ljus, äntligen är det som det borde ha varit hela tiden!
Hemma.

"Dartt" håller fortfarande sitt grepp om min andning, tårarna rinner och nosen både svider och flödar friskt. Det är kallt men soligt - så man tror att det är varmare än det är.
Jag har så snälla kursare så dom verkar vilja sitta vid mig i alla fall, det är storsinnt det för jag låter som en skördetröska!

Dottern skapar!

Min dotter har lekt med kameran!
I bakgrunden hörs hajen-låten da-da-da-da-da-da...
Krockisk kommer!
(En smickrande present jag fick av Ulrika!)







Kolla! En smarrig fot! Ett litet smaskigt ben man kan äta upp!
Men en riktig naturfotograf stör ju inte de vilda djuren, så man får snällt sitta stilla ändå!







Mmmumsa!! Ovanligt smaskigt barn det här..








Ett ben till! Wow, hur många har dom egentligen?








Rap! Mätt och belåten vandrar Krockis hem!





Man blir lite lätt road när man inser att hon har bränt iväg 89 bilder på hur hon blir uppäten av Krockis och på hur Krockis spanar i vardagsrummet efter annat än frukt. Ok, några av bilderna ger en ett helt glömt perspektiv också för hon har gått runt hela lägenheten och tagit bilder på det mesta - från hennes höjd! Eftersom hon är 5 år så blir det grodperspektiv på allt! Jättehäftigt verkligen, att se på hennes värld. Så där ser det inte ut när jag tittar på samma saker.
Heja hon !!

Det är en fantastisk utsikt härifrån !!

Härifrån kan det ju knappast bli mycket bättre !?! Det borde nästan vara lite svårt för jag är redan väldigt glad och vääldigt löjlig..! Jag kan erkänna att jag är en smula okoncentrerad också men det kanske löser sig väl kanske vad det lider. Jag kan ju inte vara sån här hur länge som helst menar jag. Eller??

Jag ska kasta mig handlöst in i böckernas värld och in i alla AD-domar så får vi väl se hur förståndig jag kan bli av det. Det är än så länge väldigt spännande och intressant så jag har ju tveklöst valt rätt ämnen i alla fall. Jag måste sätta mig ner och tänka hårt på vad jag ska söka till nästa termin och jag är definitivt inte någon klippa på beslut...det är besvärligt att välja!!

Men men, utsikten härifrån är som sagt var den allra bästa och jag känner inget annat än en nästan oförskämd nöjdhet. Och om några månader får man dessutom sniffa på havet! Hur bra kan det bli egentligen?

Här !!

Nu äntligen är han här!
Det är såå skönt att det inte går att beskriva, så jag tänker inte ens börja. Däremot kanske man kan samla ihop sig och försöka bli som folk igen, kanske. Man kan ju alltid prova, menar jag...

Dottern och nästan varenda unge på gården är ute och leker, hon var just inne och hämtade en bok som hon ville titta i. Picknick-korgen har packats varje dag den här veckan och redan två gånger idag. Det är självklart mycket mysigare ute även om det är klart mycket kallare idag än det var igår. Våren har ju faktiskt kommit.

Sonen lever som jag, med sin cykel. Han cyklar runt till sina kompisar och lär sig att också våga cykla hem själv. Det har varit lite si och så med självständigheten tidigare men nu verkar det som han har mognat rejält. Han vill mer och törs mer, fast han är ju såklart fortfarande min lilla bebbe - hur stor han än blir !! Så det så !!

Så, förutom att vara tindrande och löjlig så ska jag alltså prestera på plugget. Jag antar att jag inte borde sitta här och skriva med andra ord...synd för det är himla roligt. Jag tror att jag ska steka fisk. Sen läser jag mer.

Brutal-bejben nalkas..!

Jag har fått ett sms som som sa att nu är han på väg.
Av tre etapper - för att ta sig hit - är en avklarad, nu återstår bara två. I morgon är han här. Jag är så nipprig att jag inte ens klarade av att äta pannkakor med hallonsylt till middag! Jag vill påpeka att det är synnerligen patetiskt! Jag hoppas att jag kan vara normal då (när han kommer) och åtmindstånde för en stund låta bli att låta som Darth (Vader alltså) när jag andas. Men sån tur får man väl inte ha förståss ... ?

Rester eller resten !??

Äntligen är jag färdig med resten, nu kan jag ta itu med resten !! Solklart eller hur?
Här ifrån går det bara framåt.

Näbben, är den lik Darth Vaders?

Mm, det fnns sina fördelar med våren och allt den för med sig, en liiten ynklig nackdel är dock alla allergiska reaktioner som envist infinner sig. Varför är det så?
Min näbb släpper igenom alldeles för lite syre för att jag ska känna att jag andas - på riktigt alltså, och så låter det nog ganska besvärande för folk runt omkring. Jag menar, ingen vill väl sitta brevid Darth Vader i föreläsningssalen eller på bussen??
Egentligen är jag på föreläsning nu men min kropp tänker vila lite på soffan, det kanske inte märks? Jag ska nog ta mig ett piller först och en zapp med nässpray.

Att stjäla en stund i solen

Det borde vara lag på att man inte får vara upptagen med att sitta inne och "råplugga" när det håller på att kläckas krokusar och tussilagosar runt fötterna på en. Det är lite sorgligt att det inte är det. Idag stal vi en stund på en bänk i solen, vi skulle diskuera i smågrupper under föreläsningen. Vederkvickande var det och det kändes nästan som ett svek mot solen att gå in i mörkret igen. Inte för att det faktiskt var mörkt inne men i jämförelse med solljus ute ...
I morgon ska jag roffa åt mig så mycket solvärme jag bara kan - tiss det svider på nosen !!

Jag har hittat mitt bananskal !!

Det var bara det jag ville säga!!

Jaha, då var det dags att kavla upp ärmarna

Mmm, nu får man veta vad det innebär att plugga!

Introduktonskurs idag. Jag kommer uppenbarligen inte göra något annat än att läsa... ytterligare en introduktionskurs i morgon. I ett annat ämne alltså. Det ska bli spännande det här, att se om det går menar jag. Det är ju faktiskt möjligt att det kommer att gå bra också... kanske.

Men vad tusan, snart är våren här, och den har med sig fantastiska saker!!!

Snart är det fredag!

Om man läser duktigt så får man vara lite ledig i mellanåt va?

Det går ... nästan.

Jag har skrivit som en överaktiv iller, tänkt så det knakar och skrivit lite till. Jobbat, för att sedan skutta iväg till seminarium. Jag lyckades faktiskt hämta ut min rest-tenta också, som jag ska göra på all min strötid (hahaha). Sen slocknade jag fullständigt.
Idag sov jag till 10:00. Barnen släpade upp mig fulla av hunger och slö var jag.
Jösses vad slö och tillfreds man kan vara nån gång så där emellanåt...så skönt att bara skrota runt å fullständigt förtjäna att vara hur oengagerad och lat som helst!!
Sen stack vi iväg hela bunten för att köpa moren (ja, ungefär så timid är hon) en ny dator, mus, högtalare och skrivare. Vi lyckades faktiskt över förväntan i hopsamlandet av grunkor (hur konstigt som helst) och blev just därför så tvungna att fira tilltaget med att handla bl.a. lördagsgodis. Det är gott det. !!! Och fisk.
Sedan dess har jag joxat med bråkiga datorer, jag fick allt att funka... nästan. Internetanslutningar är definitivt ett kapitel för sig självt, hur i hela friden ska man lyckas med det utan att bli helt fnoskig?? En fullt duglig burk som borde klara allt kan inte komma på hur man gör när man pratar internetleverantören...aggghhhhrrfng (!!) Hur går det till?
En stillsam vädjan till alla knepiga burkar som trilskas: sluta!
Sedan vi kom hem har jag dessutom bråkat med min egen burk. Jag funderar att bli galen på den också, jag har så många galenheter innestående så att om jag tar ut dom alla i ett streck så blir jag nog inte bra på flera månader!! Jag har köpt en liten sändare till mitt trådlösa nätverk...sen säger jag inte mer.
I morgon ska jag nog mocka lite här och gräva fram en stor och hårig expert på dumma datorprylar, så ska jag hitta mitt modem som har krupit och gömt sig. Jag kan bara inte förstå vart det kan ha tagit vägen!? Det är spännande nästan jämt.
men det gick nästan!

2 veckor av skrivande - å det hjälper knappt !!

I två veckor har jag tänkt så det formligen knastrat. Det är klurigt att plugga.
Det känns som säkringar har gått lite här och var, å det är nästan tungt att blinka ibland..ynk.
..det är ett gissel att vara den som bär runt på just det här huvudet..nästan i alla fall..
Jag måste ju få inflika att jag tycker att jag är så himla bra!! Det händer ju att även jag blir nöjd med mig själv, trots allt. Ursprungligen hade vi 2 uppgifter som skulle svaras på, båda på ca 8 sidor vardera. Det betyder ju att det man skriver borde vara något sånär underbyggt, men jag kan definitivt inte påstå att känner mig så hemtam i just det här området. Det blir liksom lite som att klämma ut svar på saker man inte kan klämma ut svar om, man (institutionen) skapar alltså en situation som man blir tvungen att svamla sig ur. Är det tänkt så?
Nåja.
Ena uppgiften är löst och inlämnad och den andra har jag kvar en hel del att fila på, 5 sidor ungefär. Om man kan kalla det fila. På fredag ska den lämnas in och jag ska glädjande nog hämta ut en restenta samtidigt, så jag har något att göra i helgen menar jag. (!!)
... men på lördag blir det bio för barnens del, äntligen något heelt annat!

Undrar om jag blir klar tills på fredag? Jag kanske borde sätta lite fart!
(Choklad, jag måste nog köpa lite "moraliserande" choklad också..!?)

kort man tar men inte har

Det är så störande. Jag har tagit så många fantastiska bilder som jag verkligen ville ha. Bilder som jag aldrig kommer att kunna få igen. Det som stör mig mest är förlusten av bilderna på barnen och på människor som jag har träffat, tänk om jag hade kunnat visa någon av dom här till exempel! Men det kan jag inte.

En helkväll med ostbågar

Ibland blir man häpen över vad ens barn kan komma på. Ostbågar kan man tydligen ha till mycket! Dom satt i köket en lördagkväll och var fullständigt absorberade av sitt hemliga projekt och jag var inte önskvärd där inne.
Det var stolta barn som slutligen visade upp resultatet av sitt arbete. Visserligen fick lillasyster ganska mycket skäll, men det berodde till stor del på att hon ensam var intresserad av att faktiskt äta upp det gemensamma alstret... storebror var bister.
Han kom att man ju kunde bygga torn också, av ostbågar. Jag köper väldigt sällan ostbågar nu för tiden.

Heja Uppsala Universitet!! Eller så.

Åkej, hur ska dom ha det nu då?
Det är tänkt att man ska söka nästa termins kurser nu och till allas vår enorma glädje (eller INTE) sker detta nuförtiden inte längre på papper med katalog utan medelst internet, närmare bestämt på studera.nu. Det kan tyckas att det är en strålande idé, men det är det i själva verket inte.
Efter att ha grävt runt på den enkla lilla sidan i ca en timme gav jag upp och ägnade mig i stället åt att bita på naglarna, grymta surt och gräva i skafferiet efter tröstkakor! Det går inte att hitta nånting!!! För det första har någon dum en varit inne och ändrat om i min utbildning och för det andra finns inte kurserna längre - alls!
Jag tänker än så länge hoppas att det beror på att alla kurser än så länge inte är inlagda på studera.nu, men om det nu skulle vara så att det här problemet är här för att stanna så vet jag inte längre vad jag ska göra. Suck!!
Hur kommer det sig att man ALLTID måste in och "laga" saker som inte är trasiga?
Och om jag nu tillslut lyckas hitta mina kurser i röran, vad ska jag välja då?

Deadline!! Eller nått..

Då får man väl slå fast att det är vår på rikitgt nu då!
Äntligen, är allt jag kan säga ... nu jäklar blir det andra bullar!
Som något så självklart att jag inte tycker att jag behöver påpeka det, sitter jag nu här igen och skriver (helt otroligt nog) både PM och hemtenta. Vem hade kunnat ana det?
Solen strålar och ljuset har kommit tillbaka på allvar, barnen är ute och leker - i stället för inne och jag har fått ett betydligt bättre humör än för bara några veckor sen. Det kan bara betyda att det äntligen börjar bli bättre tider!
Jag har faktiskt lyckats förflytta alla överdragsbyxor och stora vinterkängor till garderoben, och det känns fantastiskt. Fönstrena går att lämna öppna utan att man förfryser och luften känns så mycket lättare att andas...som jag har sett fram emot det här..
Om 2 små ynkliga veckor kommer han hem! Laj-laj, suck å svim! Men..tiss dess har jag rent helvetiskt mycket att göra, PM och tenor t.ex. Det ska "gruppas" i plugget och så gör det nog inget om jag ägnar mig åt en liten (!!) vårstädning har i kaoset. Jag har också upptäckt att det kan vara en fördel att ha rena kläder i skåpen, till skillnad från i ett berg i vardagsrummet. Tvätt ja, man ska nog tvätta den skitiga när man ändå är igång.
Ja, jag har inte ens hunnit halvvägs in i mitt PM och redan sitter jag här och försöker hitta på annat att göra. Tänka att man ska vara så förutsägbar. Nä nu får det vara färdigt med allt drällande, ordning! kära L8, ordning!

Min snubbe !!

Väntan väntan, det är inte lätt att vänta på nått gott och ändå bibehålla någon form av fokus. 2 månader har segat sig förbi och nu är det bara en kvar ... vi får la se om jag har bestämt mig för att bli tokig innan dess ...

Sjuka gudar siktar illa!

Så har "sportlovet" brakat förbi. Barnen har hostat och snorat och febrat och gråtit och... men nu - söndag och sista dagen på deras ledighet verkar sjukandet vara över. I alla fall lida mot sitt slut, man ska ju inte ropa hej - har jag hört. Ja den store snorguden har hittills inte svikit, inte mig i alla fall, för så fort barnens fader ska ta hand om dom (vilket ju inte är sådär fasansfullt ofta direkt) så har snorguden och slemhosteguden lagt sin värmande hand om barnen. Så även den här gången. Dessvärre missade dom lite nu och råkade kladda lite sunk även på mig. Jag tänker anta att det var ett misstag, jag har ju faktiskt redan haft mitt tycker jag. Vi ska ta ett snack, gudarna och jag.
Det var i alla fall väldigt skönt att få vara ansvarsfri ett litet slag. Ledigt från plikterna måste man få ha.
Nu ska jag ha kaffe!!

Annorlunda

Vad gör man när man helt oväntat får det som man önskat mest av allt - när man har önskat det så länge att man inte kan minnas hur livet är utan konstant brist? Kommer kroppen sluta känna saknad efter ett tag när den har vant sig, eller är spåren av saknad omöjliga att sudda? Och kommer själen verkligen att bli så där lugn och trygg som man hela tiden har trott att den skulle bli om man fick det där man verkligen önskat sig så länge? Hur lång tid tar det innan man slutar nypa sig i armen och fråga sig om det verkligen är sant?
Vill man sluta nypa sig i armen och fråga sig om det verkligen är sant?
Det vill inte jag.
Jag vill aldrig sluta vara riktigt avundsjuk på mig själv - för jag fick faktiskt det där jag önskat mig mest av allt och det känns magiskt.
Den som lever får se! Kan ett ordspråk bli sannare?

Efter ledigheten..yeah right, jätteledig..

Ja nu är man utspottad ur ledighetens behag och är åter skyldig att göra sitt bästa i anletens svett. Sonen skuttade till skolan full av påhitt och dottern har formligen skövlat på dagis - uppdämda tigerskutt har vädrats!

Hela mitt liv håller på att omstruktureras och förhoppningsvis blir det bra i slutänden.
Ett problem med omstruktureringar är dock att man måste köpa så förbaskat många saker, och det är ju dyrt. Möbler t.ex, är inget man bara häver ur sig. Dessutom är de stora och tunga och vill oftast inte släpas bakpå en cykel, vilket genast komplicerar mitt liv enormt. Därför tackar jag min lyckliga stjärna för att jag har så fantastiska vänner som verkligen kan och har hjälpt mig så mycket genom åren.
Anders (en god gammal vän och stor supehjälte, vars finger jag mosade på Ikea) räknade lite på det och konstaterade att han nog har varit med och flyttat åt mig 6 (!!!!!) ggr - ända sedan jag bodde i Stabby. Det måste ju säga minst lika mycket om honom som det gör om mig !?? Eller? Hörru Anders är det så att vi är knasiga båda eller bara en av oss, å i så fall; vem av oss är det?
Ulrika och Johan är rakt igenom helt fantastiska människor, och som de stackarna har släpat och sopat och burit och kört och..skruvat i datorer och lagat mat och hämtat och lämnat.. jag antar att det går fram att fantastiska faktiskt kan låta lite futtigt.

Nu är mitt och apornas lilla käll i alla fall beboeligt om än en smula spartanskt. Här finns allt (nästan) och en del mat.
Vi överlever.
Så ska man bara komma underfund om hur resten ska gå till också.. nån som har ett tips?

Jo, jag glömde att säga det; julen överlevde vi åxå!
Det gick trots allt bra och alla fick saker och lekte med barn. Så fick jag min årliga Campari och juice med is i. Tack store broder för att du tänkte på det.
Broren fick till sist en fasansfullt rolig bok av den eminente och finske författaren Paasilinna - Snablar! Ett gott skratt förlänger käften, har jag hört..

Vad ger man sin bror?

Jaha, så har nästan en hel jäkla månad svischat förbi. Det är därför det blåser runt öronen?
Häcken full av massor att göra, mängder av saker att bry sig om och enastående lite ork.
Sitter för ovanlighetens skull i bingen och skriver eftersom jag försöker smita undan från att läsa...
Julklapparna är i det närmsta färdiga förutom vad gäller några få undantag, som brorsan till exempel. Vad i helsotta ger man sin bror?
Brorens son (4 år) är jättelätt att hitta kul klappar till och brorens flickvän är inte så svår hon heller..brorens flickväns dotter är en aaning svårare, men vad ger man sin bror?
Någon annan som är klurig att hitta på något till är mammas sambo. Han har precis allt som han vill ha, samtidigt som han är intresserad av allt. Det är inte lätt att vara listig som en iller.
Det är synd att jag ska vara så skruttigt bemedlad för alla riktigt kul idéer jag får kostar lite mer än jag kan lägga. Detta kanske är en nisch inför framtida val av arbete - "shoppingcoach för fattiglappar". Or not.
Förvirring förvirrande nog.. undra om jag ska läsa lite till i min ****** svåra bok.
'jöken !!

Kusiner

När jag var liten var jag minst av alla.
Alla i den bemärkelsen att min familj och släkt var ovanligt liten och bestod förutom av föräldrar endast av 2 uppsättningar syskon - det var vi som var kusiner.
Av oss fyra var jag yngst och jag har bara ett fåtal minnen av möten med dessa kusiner.
Det kan nog påpekas att vi helt har brustit i allt vad sammanhållning hetat och vi känner sorgligt nog inte ens varandra, men det skyller jag simpelt nog på våra föräldrar.
Just av den anledningen i kombination med min olidliga nyfikenhet letade jag nyligen upp i alla fall en av dom och sände iväg ett mail, och fick svar!
Så häromdagen åkte jag iväg till Stockholm för att träffa henne och det visade sig, precis som ett litet fotografi jag sett på henne antytt att, hon är alldeles otroligt lik farmor.
Det är så himla häftigt, jag vet med säkerhet att hon aldrig hade känt igen mig om jag inte presenterat mig, men hon - det var nästan kusligt vad lik farmor hon var, men kul, men konstigt, men fantastiskt... det är lite svårt att förklara.
Nästa gång får vi samla ihop och ta med våra bröder också, ja min känner jag ju, men hennes ska bli spännande att träffa. Jag undrar jag hur han är.

Visserligen är jag fortfarande yngst men inte längre minst, och så här i vuxen ålder är det inte någon större skillnad på oss. Åldersskillnaderna som var så enorma när vi var barn (6 år från äldst till yngst) har krympt betänkligt. Jag minns precis hur uråldriga jag tyckte alla 3 var - nästan så där vuxna så dom var grå och halvdöda, då bör dom ha varit 11-13 år... det ger en lite perspektiv på livet.
Nu har vi alla egna barn, jäklar vad tiden går fort !!

Ööörk, en dag vid bordet.

Det här köksbordet har definitivt upphört att vara intressant nu. Den jäkla tentan är i övermorgon och jag känner en viss press att faktiskt stirra lite mer koncentrerat i böckerna än vad jag i själva verket gör. Min snabel ligger någon stans där ute i snön och är alldeles övergiven, vad gör man när man har en tappad sug ?
Min rumpa är platt och boken (oavsett vilken) är ohyggligt svår att hålla i.
Den liksom vill ligga på golvet och vila, på samma sätt som datorn envisas med att vilja spela mah-jong med mig. Hur förklarar man för en leksugen dator att man inte har tid och för en bok att den inte alls ska ligga på golvet och skräpa - 2 dagar före tentan ?
Nä, jag undrar jag om jag ska ta en snöstormspromenad till Willys för att kolla lite i godishyllan... ja, jag vet !! Varför inte ? Ett besök på det lokala bolaget !!
Jag känner en trygg förvissning i att moralen angående mina studier kommer att braka i höjden om jag får fingra lite på en bib. Allt blir mycket mer spännande med lite rödvin. Till och med kollektivavtal.
Jag har beslutat mig för att ge mig själv en lugn och trivsam utekväll på lördag, efter denna intesiva studievecka. Snart ska jag läsa. Jättesnart.

Drunknig i böcker

Jag försöker förtvivlat få kläm på allt som ska kunnas innan tentan..det är svåra tider nu.
Tänk att ett obegripligt ämne som juridik ska vara så hopplöst svårt !!
Här har man vandrat genom livet i någon slags tro att lag och ordning, minsann, är något att förlita sig på. Skit fick man.
Allt är subjektivt, allt.
Jag är lite glad trots allt att jag hann bli så här pass vuxen innan sanningen blev avslöjad för mig, det innebär att jag trots allt har levt i en slags naiv trygghet tills ungefär nu. Jag har med andra ord klarat mig jätte-länge från att bli desillutionerad men nu har det gått över.
I min desperation över hur det ser ut känner jag att det inte är omöjligt attt jag måste tröstas och mitt eget förslag till mig är naturligtvis en shoppingrunda. Det finns inget så glädjande som att "konsumera Sverige ur krisen", och jag är väldigt bra på just den biten.

Nej, jag ska stanna här vid bordet och läsa mina böcker, gå igenom gamla tentor och korsförhöra mig själv, allt tills jag kan vad jag ska. Jag sitter i köket vid köksbordet eftersom det är den enda yta jag kan komma på som är tillräckligt stor. Det ser ut som en orkan har dragit fram här inne eller en ytterst intellektuell drunkningsolycka, skit samma egentligen - jag vill ut och shoppa lite.
Ack, vad är väl en bal på slottet ?
Det känns som att jag har suttit här så ofta att det smakar bok och papper i hela munnen, det är helt enkelt lite dammigt här... jag undrar jag om det rent av är dags att städa ?
Man är bra led på vad man sysslar med om städning verkar vara ett intressant alternativ för städning av alla saker att göra Är inte roligt. Jag borde skämmas.
Tänk om jag i stället skulle ta och lägga mitt krut på att analysera 6,7,18,22,34 § LAS. i stället...
eller .. jag behöver en elak studiekamrat som är obeveklig i sin beslutsamhet att förstå allt och skriva en bra tenta !!
Finns det någon så´n ?

George Michael i Globen

Ha-haaaa, jag fick leka igår !!
Tina och jag svindlade iväg till Globen igår för att få se super-dunder-show med en legend, å det var så otroligt braa !! Det är nästan svårt att få hejd på superlativen som illrar förbi i pannan på mig, mmm är allt jag kan säga. Biljetterna köpte jag redan i maj och det kändes verkligen som en evighet till oktober men plötsligt var det "idag". Svälj, nu skulle vi alltså iväg ?
Tina körde förvånansvärt laglydigt från Lindköping hit till Uppsala, parkerade bil, hämtade upp mig och sedan stormade vi iväg till bussterminalen. Så satte vi oss på bussen och öppnade varsin öl och sedan pratade vi nog utan uppehåll tills vi var på plats precis framför scenen och snubben gjorde entré... Mina stackars ben är sönderhoppade, men gud vad lyckliga dom är.

Här har man läst och trott på allt man läser - att George Michael var sönderknarkad och inte var lämpad för fortsatt idolskap men ärligt talat, ack så fel man har om man tror det. Han var verkligen hur cool som helst och rösten var det verkligen inget fel på.

Här kommer en väldigt annorlunda parentes eller parallell om man så vill:
Jag är en stor älskare av "glad-våld-filmer" dvs. sopiga filmer med många skratt och överdrivet mycket blammo och en ball hjälte som stretar i motvind, säger det poff eller blonk, eller i bästa fall; om en kexig tjej i kort kjol zappar skurkarna (eller hjältarna) med en ärtig bazooka - så fnissar jag och glädjen är total. Det är alltså själva trycket som gör det.

Hur som helst så är det lite grand som med musiken från igår, jag blir verkligen skitglad hela vägen in i hjärteroten när jag hör fenomenala låter som t.ex. "Faith", jag menar hur bra är inte den? När den lille mannen skulle sjunga "Careless whisper" och saxofonen gled igång formligen exploderade hela publiken och sjöng hela låten själv, han skrattade hela tiden och var uppenbart road av vår entusiasm. (Det är här jag återknyter till den förvillande parallellen). Det är så sällan man får släppa loss och bara följa med i vad som händer framför en, att få bli lite suddig i kanterna och bara uppleva. Det översätts till ren och pur glädje i kroppen.
Leka, det är den gemensamma associationen för mig. Jag fick leka igår !!!

Stendum och tankspridd

Jag smiter fortfarande men mer organiserat nu.
Jag tror ibland att jag har ett hum om vad det är jag läser men när jag ska förklara med egna ord blir det inte alldeles begripligt. En del dagar är man helt i våldet på sin dumhet.
Hur kommer det sig förresten att saker och ting, briljanta inlägg i debatter och världsliga ting man undrar över, låter så otroligt mycket bättre medan de är kvar inne i huvudet? Så fort man klämmer ur sig vad man tycker eller undrar över låter det plötsligt så enastående konstigt och i vissa fall urdumt, att man ser sig omkring och frågar sig vem i hela friden det var som sa så.

Vem var det? Det var i alla fall inte jag.
Nä, så knäppt skulle jag aldrig formulera mig. !!
Jag skulle persoligen aldrig kännas vid mig själv om jag kläckte så dumma saker. Inte en vanlig dag i alla fall, men de där dagarna när man är helt chanslös mot sig själv är det förknippat med svår oro och ångest att få en enkel fråga eller att behöva förklara något för någon annan.
I skolan skyller man på den otroligt besvärliga förkylningen och väl hemma förklarar barnen så snällt för sina kompisar att "min mamma är lite knäpp" eller presenterar mig som kocko-mamman.
Deras kompisar skrattar när de är här och förklarar glatt för mig att jag är mycket roligare än deras mammor för de skulle aaaldrig säga så som jag gör. Jag har noterat att det här dessvärre kan uppfattas som en liten indikation, tycker jag, på att det är ett mer vanligt förekommande sinnestillstånd än jag har lust att medge. Men låter inte hejda mig där...
Jag är tankspridd också.

Jag lämnade dottern på dagis och pratade lite med en i personalen; det här var dagen då alla barnen skulle fotograferas - vilket jag fullständigt hade glömt bort. Helt tagen på sängen var jag ändå lite smånöjd över att jag faktiskt hade fått på barnet kläder som var fina, hela och passade ihop, en alldeles underbar slump. Dagen till ära hade hon dessutom fått flätor med fina snoddar i och hon såg vekligen ut som en frisk fläkt. Kram kram och adjö, studs iväg till föreläsning och studier, lilla älsklingen vinkade i fönstret.
Jag hämtar min dotter på eftermidagen när en leende fröken kommer och frågar om jag möjligtvis fyllt i "lappen som fotografen ska ha", nää - svarar jag och ser nog en smula blåst ut, lapp?
Vet du, sa hon, jag frågade din dotter om hon trodde att mamma flyllt i och lämnat lappen till någon annan fröken. Dottern svarade då mycket roat och högt så att alla skulle höra att "det tror jag verkligen inte, så gör inte min mamma". Dottern är 5 år.

Jag har många gånger tänkt höra av mig till riksförbundet för (eller föreningen för, jag kommer inte ihåg vilket) tankspridda, problemet är att jag inte kommer ihåg det. Jag läste igenom kvalifikationskraven och passerade de flest med bravur. Bland annat skriver jag upp det mesta jag måste minnas att göra på lappar som jag glömmer bort att läsa. För att bota detta köpte jag en kalender som jag inte minns var jag lagt och råkar jag hitta den är den ju tom, tanken var att alla lapparna skulle vara på samma ställe.
Det är mycket spännande att vara jag och i viss mån underhållande för andra att beskåda.

Varför smiter man och från vem?

När man är vuxen och stor och allt ska man väl kunna sätta sig diciplinerat ner och göra det man ska? Hur kommer det sig då att jag försöker smita undan och slippa läsa när jag vet att jag måste?
Det är ju helt otroligt att jag har inbillat mig under hela dagen idag att jag inte har haft tid. Skäms på mig, i morgon måste det bli helt andra bullar.
Jag har massor att läsa som jag också måste förstå.
Vad jag inte kan begipa är att man ska vara så himla envis och dum som myglar gentemot sig själv. Helkorkat.
Om jag är duktig och sitter still med alla böckerna i morgon och faktiskt läser, så kan jag lova mig själv att jag får gå och träna på måndag - annars måste jag sitta hemma och skylla mig själv !!
Det funkar nog.
På mig bara.